Kort sagt: Webb 2.0 är en historisk term för perioden då webben gick från huvudsakligen statisk läsning till användargenererat innehåll, samarbete och interaktiva tjänster.
Så använder jag Web 2.0 i praktiken
En term för den mer interaktiva och deltagarorienterade webben, byggd kring användargenererat innehåll och social interaktion.
Vad du bör vara uppmärksam på
Jag använder Web 2.0 för att stödja ett specifikt beslut, inte som en etikett eller ett fristående mått. Jag börjar med att identifiera målgruppen, situationen och det resultat som behöver förändras. Sedan fastställer jag vilka belägg som finns, vem som ska agera utifrån insikten och vilket praktiskt nästa steg som bör följa. Jag dokumenterar utgångsläget, mätdatumet och tolkningsbegränsningarna, så att en verklig förbättring senare kan skiljas från förändringar i verktyg, urval, implementation eller frågeformulering. Då förblir arbetet kopplat till kundresan och den kommersiella kontexten i stället för att förvandlas till ett presentationsnummer.
Frågor som vägleder beslutet
- Vilket specifikt beslut ska detta klargöra?
- Vilka belägg stöder slutsatsen, och vad återstår som en hypotes?
- Vad kommer vi att göra annorlunda som ett resultat?
- Vem ansvarar för förändringen och när bedömer vi dess påverkan?